Typ 1-diabetes
På den här webbsidan kan du läsa en kortfattad beskrivning om typ 1-diabetes. Du kan också ta del av exempel på pågående forskning om typ 1-diabetes vid Lunds universitets diabetescentrum.
Vid typ 1-diabetes har kroppen slutat att tillverka insulin. Insulin är ett hormon som styr upptaget av socker (glukos) från blodet. Brist på insulin leder därför till att personer med typ 1-diabetes får för mycket socker i blodet.
Både barn och vuxna kan få typ 1-diabetes. Symtomen kommer olika fort hos olika individer. Typ 1-diabetes kräver livslång behandling med insulin eftersom det fortfarande inte finns något botemedel mot sjukdomen.
Typ 1-diabetes är en autoimmun form av diabetes. Vid typ 1-diabetes angriper nämligen kroppens eget immunsystem cellerna i bukspottkörteln och förstör dem så att de inte längre kan tillverka insulin. Det innebär att kroppens celler inte längre kan ta upp blodsockret och då blir blodsockernivån för hög.
Komplikationer vid typ 1-diabetes
Typ 1-diabetes kan orsaka komplikationer på både kort och lång sikt. Exempel på komplikationer som kan ske snabbt är ketoacidos och insulinkänning. Ketoacidos kan uppstå i samband med mycket höga blodsockervärden och brist på insulin. Insulinkänning, även kallat hypoglykemi, kan uppstå om blodsockervärdet sjunker kraftigt.
På längre sikt kan ett högt blodsockervärde skada kroppens blodkärl. Skador i blodkärlen kan bland annat leda till nedsatt syn, sämre njurfunktion samt njursvikt och försämrad blodcirkulation och nedsatt känsel, främst i fötterna. Hjärtinfarkt och stroke är andra exempel på komplikationer vid typ 1-diabetes.
Besök 1177.se för att ta del av mer information om typ 1-diabetes och hur sjukdomen behandlas. Du kan också läsa om typ 1-diabetes på Svenska Diabetesförbundets webbsajt.
- Webbsida om typ 1-diabetes på 1177.se
- Webbsida om typ 1-diabetes hos Svenska Diabetesförbundet – diabetes.se
Forskning om typ 1-diabetes
Vid Lunds universitets diabetescentrum bedrivs omfattande forskning om typ 1-diabetes. Forskningen sker i samarbete med sjukvården, andra universitet och läkemedelsföretag. Några exempel:
Forskare vid Lunds universitets diabetescentrum undersöker vad det är som gör att vissa barn får typ 1-diabetes medan andra inte får sjukdomen. TEDDY-studien i Sverige följer barn med förhöjd risk att utveckla sjukdomen tills de fyller 15 år.
Om forskarna bakom studien lyckas ta reda på varför vissa av barnen får typ 1-diabetes kan det också bli möjligt att förebygga sjukdomen.
Forskare vid Lunds universitets diabetescentrum ingår i nätverket Global Platform for the Prevention of Autoimmune Diabetes (GPPAD). Forskarna som ingår i det europeiska nätverket genomför preventionsstudier som gäller typ 1-diabetes.
Den gemensamma målsättningen för dessa studier är att förebygga typ 1-diabetes hos barn. I Sverige pågår för närvarande flera studier inom ramen för GPPAD.
De tre autoimmuna sjukdomarna typ 1-diabetes, celiaki och tyreoidit är nära besläktade. Sverige och Danmark är exempel på länder med hög förekomst av typ 1-diabetes i relation till invånarantal.
Forskare vid Lunds universitets diabetescentrum deltar i samarbetet DiaUnion som syftar till att utveckla förebyggande behandlingar och interventioner mot typ 1-diabetes och andra autoimmuna sjukdomar.