Av de cirka 5 000 barn som föds per år i landet med en förhöjd risk att utveckla typ 1-diabetes kommer runt 350 att utveckla sjukdomen. Forskare på Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet har i olika studier undersökt faktorer som påverkar huruvida barnen utvecklar sjukdomen eller inte.
– Det är troligen många olika faktorer som spelar in och vad som gör att vissa barn utvecklar typ 1-diabetes kan skilja sig åt. Gener har en viss roll men vi har också sett att till exempel virusinfektioner, kost och fysisk aktivitet kan ha betydelse för utvecklingen av autoantikroppar, ett förstadium till typ 1-diabetes, säger Helena Elding Larsson, läkare och verksamhetschef för barnmedicin på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet.
Teddy-studien följer barn med risk
I den så kallade Teddy-studien som startade 2004, följs närmare 8 700 barn med förhöjd risk i Skåne, Finland, USA och Tyskland, tills de fyllt 15 år.
Studien avslutas 2025 men har under tiden genererat massor av ny kunskap som i sin tur gett upphov till nya studier. Långt innan typ 1-diabetes diagnostiseras kan man mäta en eller flera autoantikroppar, ett tecken på att den immunologiska processen som angriper de celler i kroppen som producerar insulin, är på gång. I en av Teddy-studierna undersökte forskarna om fysisk aktivitet och motion påverkade risken att få en första autoantikropp, att efter en första autoantikropp senare utveckla en andra och slutligen hur det påverkar risken för att barn med två eller flera autoantikroppar utvecklade typ 1-diabetes.
Lätt, medel eller kraftig fysisk aktivitet mättes
Drygt 4 400 barn deltog i studien och bar en gång om året efter 5-års ålder en aktivitetsmätare under en veckas tid. Mätaren registrerade alla rörelser under dygnet och gav information om barnet hade lätt, medel eller kraftig fysisk aktivitet varje dag.
– Resultaten visade att fysisk aktivitet minskar risken för barn i åldern fem till femton år med två eller flera autoantikroppar att utveckla typ 1-diabetes, framför allt för de barn som först utvecklat en specifik autoantikropp, som heter Gada, berättar Helena Elding Larsson
Kaloristinn mat ökar risk
I en annan studie sökte forskarna en förklaring till de tidigare fynden att en första autoantikropp utvecklas hos barn som har snabb tillväxt. Drygt 5 000 barn som inte hade utvecklat en autoantikropp vid två års ålder följdes fram till åtta års ålder. Barnen vägdes och mättes regelbundet för att beräkna BMI och matdagböcker lämnades in två gånger om året. Under uppföljningen utvecklade var tionde barn en första diabetes-autoantikropp. Resultaten i studien visade att ett högre energiintag ledde till högre BMI, vilket i sin tur ledde till utvecklingen av en första diabetes-autoantikropp.
– Vi såg också att kost med hög andel protein ökade risken oberoende av det totala energiintaget, säger Carin Andrén Aronsson, enhetschef på Teddy-mottagningen på Skånes universitetssjukhus i Malmö och forskare vid Lunds universitet.
Forskarna planerar nu en uppföljande studie om hur kost och fysisk aktivitet kan förebygga bildandet av autoantikroppar och utvecklingen av typ 1-diabetes hos barn.
– Vi planerar för och skissar på en randomiserad studie för att se vilken effekt intensiv kostrådgivning och fysisk aktivitet har jämfört med mer normal kostrådgivning. Planen är att komma i gång med den under året när alla tillstånd är på plats, säger Carin Andrén Aronsson.
Träna immunsystemet hos bebisar
Barn med ökad genetisk risk för typ 1-diabetes är särskilt känsliga för en felaktig immunreaktion mot de insulinproducerande betacellerna mellan den nionde och artonde levnadsmånaden. Speciellt under de första levnadsmånaderna påverkas utvecklingen av immunsystemet bland annat av bakterier i tarmen, alltså tarmfloran. Genom att tidigt träna immunsystemet med hjälp av antingen oralt insulin i form av ett pulver eller ett tillskott i kosten av lacto- och bifidobakterier, hoppas forskarna att utvecklingen av typ 1-diabetes kan undvikas.
– Båda studierna pågår fortfarande och resultaten från den ena kommer att presenteras under 2025. Vi hoppas att det ska ge oss nya verktyg som kan bidra till att färre barn utvecklar autoimmun diabetes, säger Helena Elding Larsson.
Text: Magnus Aspegren
Artikeln är tidigare publicerad i Vetenskap & hälsa.
Länk till webbplatsen för Vetenskap & hälsa
