Experimentet som är utfört av forskare vid School of Medicine, universitetet i Sao Paulo i Brasilien är det första där stamceller har använts för att försöka bota typ 1 diabetes. Andra autoimmuna sjukdomar, till exempel leukemi och SLE (Systemic Lupus Erythermatosus) som angriper ett flertal av kroppens organ har tidigare behandlats med stamceller från benmärgen efter en period med höga doser immunhämmande medel.
Tung medicinering
De femton patienter som var mellan 14 och 31 år hade haft sin diabetesdiagnos som mest i sex veckor. När diagnosen ställs finns det i regel kvar en liten mängd insulinproducerande betaceller.
Deltagarna fick genomgå en omfattande medicinering för att slå ut eventuella pågående infektioner innan fasen med att hämma immunförsvaret med andra läkemedel tog vid.
Stor risk för infektioner
Under för-behandlingarna var patienterna strikt isolerade på sjukhus. Deras blodvärden kontrollerades regelbundet och de kvinnliga deltagarna använde preventivmedel under hela perioden.
Anledningen till den stora försiktigheten är att patienterna med ett nästan helt utslaget immunförsvar är mycket känsliga för infektioner.
14 av 15 slutade med insulinsprutorna
Stamcellerna från var och en av deltagarnas benmärg förbereddes också på olika sätt innan de återfördes med en intravenös injektion till patienten.
Uppföljningstiden varierar mellan 7 och 36 månader, i genomsnitt ett och ett halvt år.
Av de 15 kunde 14 klara sig utan insulin med bra blodsockerkontroll i mellan en och 35 månader. Fyra av dem i minst 21 månader och sju i minst sex månader.
Allvarliga biverkningar
Den starka medicineringen hade sitt pris. En patient fick en dubbelsidig lunginflammation och två andra drabbades av störningar i sköldkörtelns respektive könskörtlarna. Några patienter hade håravfall, illamående och kräkningar på grund av de starka cellgifterna.
Biverkningarna var acceptabla, menar forskargruppen.
Oklar verkansmekanism
Det är inte helt klart om det är transplantationen av stamceller eller om det är den kraftiga hämningen av immunsystemet eller de båda tillsammans som återställde insulinproduktionen hos patienterna.
En förklaring till resultatet skulle kunna vara att behandlingen med immunhämmande medel avbröt avbryta det autoimmuna angreppet på insulincellerna. I takt med att de nybildas kommer insulinproduktionen igång igen. En annan att insulincellerna hämtade sig när insulinbehandlingen inleddes direkt efter diagnosen, den så kallade smekmånaden.
Alldeles för riskabelt
I en kommentar i Dagens Nyheter säger Johnny Ludvigsson, professor i barnmedicin i Linköping och expert på typ 1 diabetes att resultaten visserligen är bra men att den här sortens behandlingar vid andra sjukdomar visat sig vara alltför riskabla, till och med dödliga risker.
Dagens behandlingar bättre
Johnny Ludvigsson menar att en sådan här undersökning inte skulle accepteras i Sverige just på grund av riskerna.
- Visserligen är diabetes en allvarlig sjukdom, men det finns ändå förutsättningar för ett långt och bra liv med de behandlingar vi redan har, säger han till Dagens Nyheter.
Text: Tord Ajanki
Länk till en sammanfattning av undersökningen i tidskriften Journal of American Medical Association