- Ja, vi vet att det finns stora individuella skillnader i hur saltkänslig en person är. En förklaring är den genvariant som gör att återupptaget av salt när blodet renas i njurarna blir för effektivt, säger Olle Melander, docent och forskare på Lunds Universitets Diabetescenter.
- Den tredjedel av befolkningen som har den här varianten skulle tjäna särskilt mycket på att sänka saltintaget, tillägger han.
Ännu inte i rutinsjukvård
Genom att mäta halten renin i blodet får man ett mått på hur stort återupptaget av salt är. Renin är ett enzym som bildas i njurarna och låg halt i blodet innebär högt återupptag. Studier har visat att återupptaget har stor betydelse för blodtrycket.
Reninprovet utförs inte rutinmässigt i sjukvården. Olle Melander menar att det i vissa fall skulle kunna vara värdefullt.
- Ja, visserligen är det ett förhållandevis dyrt prov men man skulle identifiera individer med hög risk och kunna erbjuda dem att gå igenom kostvanor med en dietist, säger han.
Två millimeter högre
Skillnaden i blodtryck mellan bärare och icke-bärare av genvarianten är ungefär två millimeter Hg för det övre, systoliska, trycket. Det låter inte som så mycket men det innebär ungefär 20 procents högre risk att någon gång i livet drabbas av en hjärtinfarkt eller en stroke.
Starkt samband blodtryck och saltintag
Att saltintag kraftigt påverkar blodtrycket är bevisat i flera olika undersökningar. Olle Melander var ansvarig för en studie där forskarna hade fullständig kontroll på deltagarnas saltintag.
- I vanliga fall är det svårt att exakt veta hur mycket salt en person får i sig men i vår undersökning fick deltagarna all mat de åt av oss, säger han.
Nio eller tre gram salt
I undersökningen som varade åtta veckor deltog 40 friska personer. Under fyra veckor fick de nio gram salt per dag, tre gram i maten och sex gram i kapslar med salt.
Under den andra fyraveckorsperioden fick de tre gram salt i maten och kapslar som inte innehöll salt, så kallad placebo.
Kraftigt reducerad sjuklighet
- Vi såg en tydlig skillnad i blodtryck mellan hög- respektive lågsaltperioden, det systoliska blodtrycket var i genomsnitt sex millimeter lägre vid lågt saltintag, konstaterar Olle Melander och konstaterar.
- I befolkningen skulle sex millimeter lägre tryck kraftigt reducera sjukligheten i hjärt- kärlsjukdomar.
Viktig att notera är att deltagarna även under högsaltperioden åt betydligt mindre än vad vi i genomsnitt äter varje dag.
Färdigmat och charkvaror
20 procent av den vuxna befolkningen i Sverige har för högt blodtryck och vi konsumerar mycket salt. Men att själv sänka intaget är inte helt lätt.
- Nej, det mesta vi får i oss kommer från färdigmat och charkvaror, bara en liten del när vi själva lagar mat eller saltar när vi äter, säger Olle Melander.
Inte lätt sänka intaget
Undersökningar har visat att drygt tre fjärdedelar, 77 procent, av saltet kommer från livsmedelsindustrin och råvaror i sig bidrar med tolv procent. Återstår endast elva procent, fem av dem tillförs när vi själva lagar mat och sex när vi stör salt på den färdiga portionen.
- Som ett medicinskt råd håller det inte att be folk sluta salta på maten. Då kanske vi skulle kunna sänka konsumtionen från tolv till elva gram om dagen. Bästa sättet är att laga maten själv och att använda rena råvaror, menar Olle Melander.
Krävs internationellt samarbete
Svenska myndigheter arbetar med att försöka sänka saltmängden i olika matvanor men frågan är komplicerad. Livsmedelsveket startade för två år sedan en kampanj för att på tio år halvera saltintaget.
- Problemet är att vi inte kommer så långt med enbart ett svenskt initiativ. Matmarknaden idag är så komplicerad så det måste vara ett internationellt samarbete, säger Olle Melander och berättar att diskussioner pågår på EU-nivå.
Successiv nedtrappning
- Vi är så vana vid salt mat idag. Jag tror att vi långsamt måste vänja oss av med det med en successiv sänkning under en fem- till tioårsperiod. Idag ingår lågt saltinnehåll i nyckerhålsmärkningen, det är ett steg på rätt väg, säger Olle Melander.
Text: Tord Ajanki