1992 och 1993 registrerades alla nya diabetiker i Sverige som då var mellan 15 och 34 år i DISS-studien (Diabetes Incidence Study in Sweden).
Efter 15 år samkörde forskare uppgifter ur DISS med dödsorsaksregistret och fann den skrämmande höga dödligheten bland männen.
Stora könsskillnader
- Vår undersökning kan bara visa på den höga dödligheten inte svara på varför den är så hög eller varför det är så stora könsskillnader, säger Carina Törn, forskare på Lunds Universitets Diabetescenter som arbetat med undersökningen.
Under den 15-åriga uppföljningen dog 24 män, 3,3 procent jämfört med friska kontrollpersoner där sju män, 1,1 procent, avled.
Det vill säga dödligheten var tre gånger högre bland diabetikerna.
För kvinnorna med diabetes jämfört med de friska kontrollerna var det ingen skillnad i dödlighet.
Dödsorsak diabetes
Som dödsorsak angavs diabetes i mer än vart tredje fall. Majoriteten av patienterna i DISS och majoriteten av de avlidna hade typ 1 diabetes.
Dödsfall direkt orsakade av diabetes är ovanliga i Sverige. Några fall överdosering med insulin, av misstag eller självvald (självmord) kan finnas bland de avlidna liksom diabeteskoma kan förekomma, det vill säga mycket blodsockervärden under en längre tid.
Utan obduktion svårt att säkert veta
Anledningen till att läkaren skrev ”diabetes” som dödsorsak, eller som bidragande dödsorsak, är sannolikt att det inte har gjorts någon obduktion av den döde och då kan det vara svårt att ange en säker dödsorsak. Om den avlidne hade diabetes skrivs då diabetes som dödsorsak eller som bidragande orsak.
Hjärt- kärlsjukdomar var den näst vanligaste dödsorsaken, 17 procent.
Text: Tord Ajanki