Prismotivering
”Ingrid Wernstedt Asterholm vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, tilldelas 2025 års Leif C. Groop-pris för framstående diabetesforskning. Hon har upptäckt viktiga fenomen i fettväven som bidrar till systemisk metabol reglering. Hennes forskning har identifierat nya mekanismer bakom fysiologisk och patologisk fettvävsexpansion. Kunskapen kan leda till behandlingar som kan förebygga typ 2-diabetes och andra sjukdomstillstånd som innebär nedsatt vävnadsremodellering.”
Ingrid Wernstedt Asterholm, årets mottagare av Leif C. Groop-priset, studerar fettvävens funktion för att öka kunskapen om varför fetma leder till typ 2-diabetes och andra sjukdomar. Priset delas årligen ut av Lunds universitets diabetescentrum till en framstående diabetesforskare.
– Leif Groop har visat att diabetes är en mer heterogen sjukdom än vi tidigare trott. Hans forskning utmanade den förenklade uppdelningen av diabetes i två sjukdomstyper. Jag är väldigt glad över att få priset eftersom jag känner släktskap med hans förhållningssätt. Som forskare blir jag mycket mer sporrad när våra iakttagelser i labbet inte stämmer överens med gängse uppfattningar än när det blir precis som vi förväntat oss, säger Ingrid Wernstedt Asterholm, professor i fysiologi vid Göteborgs universitet.
Hon får priset för viktiga upptäckter om mekanismer i fettväven som kan leda till förebyggande behandlingar för personer som är i riskzonen att utveckla typ 2-diabetes.
– Personer med övervikt eller fetma har ökad risk att utveckla typ 2-diabetes, men på individnivå kan risken se olika ut. Vår forskning har visat att det är fettvävens funktion som påverkar sjukdomsrisken, snarare än mängden kroppsfett, säger hon.
Funktionen hos makrofager
En av hennes senaste artiklar, som publicerades i tidskriften PNAS, undersökte vad som händer i fettväven vid viktuppgång.
I samband med viktuppgång ökar fettväven i storlek och kollagenfiber behöver brytas ner för att ge plats åt de växande fettcellerna. Kollagen är ett vanligt protein i kroppen som ger vävnader struktur och stadga. Forskarna fann att makrofager, som är en viktig celltyp i immunförsvaret, deltog i nedbrytningen av kollagen vid fettvävsexpansion. Studien visade också att funktionen hos dessa makrofager sattes ur spel hos möss med fetma och insulinresistens. Det ledde i sin tur till att kollagenfragment ackumulerades i fettväven. Dessa fragment kunde kopplas till ökad inflammation och fibros. När forskarna utsatte makrofager från människa för diabetesliknande förhållanden fick de liknande resultat.
– Just nu deltar jag i ett samarbete i Göteborg där vi kartlägger dessa mekanismer i fettvävsprover från personer med och utan insulinresistens. I framtiden kanske det går att utveckla en immunterapi som innebär att överviktiga personer som är i riskzonen att utveckla typ 2-diabetes behandlas med makrofager som är bra på att bryta ner kollagen i fettväven. Detta skulle kunna förbättra fettvävens funktion och på så vis minska risken för problem med insulinresistens.
Insulinresistens förekommer vid prediabetes och typ 2-diabetes och innebär att kroppen svarar sämre på det insulin som bukspottkörteln frisätter.
Öppnade nya dörrar
Inflammation i fettväven anses vara en bidragande orsak till fetmarelaterade sjukdomar, som typ 2-diabetes. År 2014 publicerade Ingrid Wernstedt Asterholm en artikel i tidskriften Cell Metabolism som utmanade det påstådda orsakssambandet. Forskarna blockerade inflammatoriska signalvägar i fettväven och såg då att möss med minskat inflammationssvar i fettväven fick sämre fettvävsfunktion och ökad insulinresistens.
– För en immunolog är det nog inte så förvånande att akut inflammation kan vara bra för vävnadsombyggnad. Vi behöver ett fungerande immunförsvar för såväl sårläkning som expansion av fettväven. Artikeln blev väl mottagen och arbetet har öppnat dörrar och lett till nya samarbeten, säger Ingrid Wernstedt Asterholm, som leder en forskargrupp vid Sahlgrenska akademin.