De första insulinerna injicerades en gång per dygn. Det var orent och infekterade bölder på injektionsstället var inte ovanliga. Insulinet utvanns ur bukspottkörteln från nötkreatur och grisar som hade slaktats.
1978 kom det första syntetiska insulinet. Det mänskliga anlaget för insulin fördes in i antingen bakterier eller jäst så att de börjar producera insulin. De är en exakt kopia av människans eget insulin, därför kallas de för humant insulin.
I mitten av 1990-talet kom insuliner med snabbare och mer kortvarig verkan. Då introducerades också långverkande insuliner. Patienterna började ofta ha två olika, ett snabbverkande ”måltidsinsulin” och ett långtidsverkande som injicerades en eller ibland två gånger per dygn.
Nya insuliner och bättre teknologi
Överlag har blodsockerkontrollen blivit bättre och fortsätter att bli bättre med de nya insulinerna och med ny teknologi, till exempel, bättre insulinpumpar och enklare och mer exakta sätt att mäta blodsockret. Men fortfarande finns det inget insulin som perfekt efterliknar kroppens egen utsöndring av insulin. Det vet forskare och industri som arbetar med att utveckla nya insuliner och nya metoder att få in insulinet i kroppen. De vet också att många skulle föredra att ta ett piller eller en puff från en inhalator jämfört med injektioner eller att bära en insulinpump.
- Om du injicerar insulin under huden (subkutant) är även de snabbaste långsamma jämfört med kroppens egen utsöndring, säger David M Nathan, chef för Massachusetts General Hospital Diabetes Center till Endocrine Today och fortsätter.
- Begränsningen är att insulinerna måste absorberas från den subkutana vävnaden och nå till blodkärlen innan de börjar verka. Det är den största orsaken till att det tar en stund.
Insulinpiller
Dagens insuliner går inte att ta via munnen. Substansen förstörs i magsäckens sura miljö. Försök med att framställa något slags omgivande kapsel som tål omgivningen har pågått i många år.
Fördelarna med ett insulinpiller är uppenbara eftersom munnen är det enklaste sättet att ta läkemedel men hittills har inget färdigt insulinpiller nått ut till apotekshyllorna. Många forskargrupper och företag arbetar med att försöka utveckla ett piller som levererar insulin till blodbanan.
Ett alternativ är någon sorts kapsel som står emot magsyran men löses upp längre ned i tarmsystemet.
Företaget Oramed Pharmaceuticals har kommit så långt att de testat på patienter med typ 2 diabetes. Deltagarna fick ett piller (ORMD-0801) antingen en eller två gånger per dag och företaget kunde rapportera en statistiskt säkerställt sänkning av långtidsvärdet för blodsocker (HbA1c). Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA diskuterar om pillret kan testas på en större grupp patienter i en så kallad fas III-studie.
Också läkemedelsföretaget Novo Nordisk kunde 2019 rapportera om lyckosamma prövningar av ett oralt insulin vid typ 2 diabetes. Just det försöket avbröts då det visade sig att det krävdes så stora doser att det inte var kommersiellt gångbart.
Flera andra försök med insulinpiller har avbrutits då just mängden insulin som behövs i många fall är allt för kostsam.
Inhalerat insulin
För drygt ett decennium sedan, 2006, lanserades Exubera, ett inhalerbart insulin men bara ett år senare togs insulinet bort från marknaden. Anledningen var att intresset inte var tillräckligt stort. Det var ett bakslag och flera andra företag avslutade sina projekt med inhalerat insulin.
Men sedan flera år arbetar det amerikanska företaget MannKind med det inhalerbara Afrezza. De har i studier jämfört Afrezza med vanligt injicerat måltidsinsulin vid typ 1 diabetes och enligt en vetenskaplig artikel som publicerades för knappt två år sedan klarade Afrezza av jämförelsen.
De deltagare som använde inhalerat insulin hade mer tid inom de målvärden för blodsockernivåerna som hade satts upp.
Afrezza hade ett snabbare tillslag jämfört med det injicerade insulinet och också en kortare verkanstid. Båda de egenskaperna är positiva. Medlet är godkänt i USA men inte i Europa. Afrezza har samma svaghet som flera av de testade insulinpillren. Det kräver stora mängder insulin för att få en verkningsfull mängd in i blodbanan.
Andra begränsningar är att rökare och personer med astma eller andra lungsjukdomar inte kan använda dagens inhalerbara insuliner.
Tillföra kroppen insulin
Andra pågående forskningsprojekt utvärderar andra sätt att tillföra kroppen insulin. Några exempel är ”smarta” insuliner som enbart aktiveras när blodsockret når en viss nivå. Ett smart insulin kan injiceras eller bäras som ett plåster på huden.
Länk till artikeln i Endocrine today:
The future of insulin: Pills, patches, weekly formulation could change diabetes management
