Hjärnan kan bara utnyttja socker som bränsle. Blir halten av socker för låg påverkar det omedelbart hjärnan. Först som gradvis tilltagande funktionsnedsättningar, tankeverksamheten går långsammare, felaktiga eller inga beslut blir följden. Diabetesläkare vittnar om patienter med insulinkänning som handfallna suttit med glukostabletter i handen i väntrummet men inte kunnat förmå sig att äta upp dem.
Måste få hjälp
Fördjupas sockerbristen blir individen medvetslös, ibland också med kramper som kan likna epilepsi. Om inte socker då tillförs till blodet dör individen.
Dödsfall inträffar varje år i Sverige. I regel efter avsiktlig eller oavsiktlig överdosering av insulin eller efter en kraftig alkoholförtäring i samband med insulinbehandling.
Dödsfall är mycket ovanliga men de inte fullt så djupa blodsockerfallen, definierat som att patienten inte själv kan hantera situationen utan måste ha hjälp av andra, är vanligare.
Känningar varje dag
Vanliga insulinkänningar är en nästan ofrånkomlig konsekvens av ett välkontrollerat blodsocker eftersom ”säkerhetesmarginalen” är mindre.
En svensk undersökning på barn med typ 1 diabetes visade att blodsockervärden under 3 mmol/liter troligen inträffar varje dag. Ofta utan att barnet märker det.
I undersökningen där man kontinuerligt mätte blodsockret under några dygn hos 27 barn hade 26 av dem blodsockervärden under 3 mmol/liter vid minst ett tillfälle.
Barn och unga känsligare
Eftersom hjärnan måste ha en kontinuerlig tillförsel av socker har många frågat sig om de alltför låga, om än tillfälliga, blodsockernivåerna på sikt är skadlig och flera undersökningar har försökt besvara frågan. Resultaten har ofta varit både motstridiga och svårtolkade.
Oron har framför allt gällt barn och ungdomar eftersom deras hjärnor fortfarande inte är färdigutvecklade och därför mer känsliga för de störningar sockerbrist innebär.
Ingen negativ påverkan
Nu har amerikanska forskare undersökt om den kognitiva förmågan påverkats hos en grupp patienter som under tonåren hade ett antal allvarliga insulinkänningar.
De 249 tonåringarna i åldrarna mellan 13 och 19 år hade tillsammans haft nästan 300 djupa blodsockerfall med koma eller kramper som följd.
När forskarna nästan två decennier senare undersökte de nu medelålders typ 1 diabetikerna med en rad olika test kunde de inte finna att deras kognitiva förmågor på något sätt hade påverkats negativt.
Skolprestationer
Andra studier styrker också de amerikanska forskarnas slutsats. Så har till exempel barnläkaren Eugen Schoenle från Zürich testat ett stort antal barn och inte funnit något samband mellan svåra insulinkänningar och intellektuell utveckling eller prestationer i skolan.
Lars Hyllienmark, specialistläkare vid Neurologiska kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset, som med olika metoder har undersökt hjärnan på barn som haft djupa blodsockerfall håller med.
– Några bevis för att de leder till permanent kognitiv försämring eller andra bestående förändringar finns inte, säger han.
Text: Tord Ajanki
Undersökningen presenterades i den amerikanska tidskriften Diabetes Care