Som diabetesforskare vid Lunds universitets diabetescentrum (LUDC), barnläkare och chef för verksamhetsområde barnmedicin på Skånes universitetssjukhus (SUS) har hon träffat många barn med typ 1-diabetes. De senaste åren har det skett en stor teknikutveckling inom diabetesvården som gör det möjligt att följa blodsockrets svängningar på ett helt annat sätt än tidigare.
– Små barn kan inte hålla koll på sitt blodsocker själva, utan det behöver föräldrarna ta hand om. Många tycker att det är besvärligt att få diagnosen som tonåring, mitt i frigörelseprocessen. En del ungdomar vill ta hela ansvaret för sjukdomen, medan andra tycker att det är jobbigt. Typ 1-diabetes är dessutom förknippat med komplikationer, trots alla framsteg som har skett, säger Helena Elding Larsson, adjungerad professor i pediatrik vid Lunds universitet.
Helena Elding Larsson utsågs nyligen till årets Medeonstipendiat för sina långvariga insatser med att utveckla kliniskt användbara metoder som kan förutspå och förhindra utvecklingen av typ 1-diabetes. Medeonstipendiet på 50 000 kronor delas årligen ut av Medeon Science Park i samverkan med Moll Wendén Advokatbyrå till en forskare vid Lunds universitets diabetescentrum (LUDC). Stipendiet delas ut i samband med Världsdiabetesdagen Skåne, som arrangeras i Malmö den 12 november.
Skruvar på immunförsvaret
Hon leder en forskningsgrupp inom pediatrisk endokrinologi vid LUDC och är ansvarig för flera studier där målsättningen är försöka förhindra att typ 1-diabetes bryter ut. Hennes studier görs ofta i samarbete med internationellt verksamma forskare inom typ 1-diabetes.
Studien POInT undersöker till exempel om utvecklingen av typ 1-diabetes kan förhindras hos barn med förhöjd risk för sjukdomen genom förebyggande behandling med oralt insulin. Vid typ 1-diabetes har kroppens eget immunförsvar angripit betacellerna i bukspottskörteln så att de inte längre kan tillverka insulin.
– Vi vill träna barnets immunförsvar att bättre tolerera det insulin som kroppen själv producerar för att på så sätt förhindra att immunförsvaret förstör betacellerna. Det finns mycket forskning som visar att det händer något i immunförsvaret vid utvecklingen av typ 1-diabetes. I våra studier försöker vi skruva på immunförsvaret för att minska risken för att sjukdomen ska bryta ut, säger Helena Elding Larsson.
Ny pusselbit i förståelsen av sjukdomen
I studien POInT studerar forskarna även utvecklingen av diabetesrelaterade autoantikroppar hos barnen. Dessa autoantikroppar används för att identifiera personer som är i riskzonen att utveckla typ 1-diabetes. Det internationella forskarlaget har tittat närmare på förhållandet mellan blodsockernivåer och utvecklingen av autoantikroppar i en studie som nyligen publicerades i tidskriften the Journal of clinical investigation (JCI).
– I studien ser vi att det sker en stegring av blodsockret hos barn som senare utvecklar sjukdomen redan innan de första diabetesrelaterade autoantikropparna uppkommer. Resultaten tyder på att det är något som händer med betacellerna innan barnen får sina första autoantikroppar. Studien kan ses som en ny pusselbit i pusslet vi lägger för att förstå sjukdomen för att på sikt kunna förebygga den.
Världsdiabetesdagen Skåne har i år ett särskilt fokus på individanpassad vård och behandling av diabetessjukdomar. Helena Elding Larsson anser att sjukvården har kommit en bra bit på vägen med att individanpassa vården för barn med typ 1-diabetes.
– Jag tror att det finns mycket mer vi kan göra. Det vore exempelvis bra om vi kunde förutse vilka barn med typ 1-diabetes som snabbt förlorar all insulinsekretion efter diabetesdiagnosen. Då skulle vi kunna vara mer observanta på de barnen, säger Helena Elding Larsson.