- Vi möter hela tiden ett mer komplicerat sjukdomspanorama hos våra patienter än vad den gamla uppdelningen i typ 1 och typ 2 låter ana men vi kan inte förklara vad det är som skiljer patienterna åt, konstaterar Leif Groop, professor och överläkare på Skånes universitetssjukhus samt initiativtagare till ANDIS.
- Det är förvånande att det inte har gjorts en sådan här kartläggning tidigare, tillägger han.
Avslöjar komplexiteten
Redan idag är drygt 3 200 patienter med i ANDIS. 124 skånska vårdcentraler, alla tio skånska sjukhus och ett 40-tal privatpraktiserande vårdenheter är engagerade i kartläggningen.
- ANDIS visar verkligen hur komplext diabetes är. Så många som var femte patient stämmer inte in på de vanliga indelningarna. Vi kan inte avgöra vilken sorts diabetes de egentligen har, säger Mozhgan Dorkhan, diabetesläkare på Skånes universitetssjukhus i Malmö och medicinskt ansvarig för ANDIS.
Extra prover
De patienter som är med i ANDIS får lämna några extra blodprover för att diagnosen ska bli så exakt som möjligt. Proverna kommer att ge svar på om patienten bär kända riskgener för såväl typ 2 som typ 1 diabetes som för andra former av sjukdomen.
– Idag bygger diagnosen på en mer eller mindre välgrundad gissning men i ANDIS tillämpas de allra senaste forskningsrönen för att ställa så precis diagnos som möjligt, säger Leif Groop.
Utvärdera vad som fungerar bäst
Alla ANDIS-patienter är också med i det nationella diabetesregistret som följer vilka behandlingar patienten får och hur sjukdomen utvecklas.
– Med den mer precisa diagnosen som utgångspunkt får vi långt bättre verktyg att utvärdera vilka behandlingar som fungerar bäst för just den sortens patienter, säger Mozhgan Dorkhan.
Den mer detaljerade diagnostiken direkt när sjukdomen upptäcks kommer också att ge besked om vilken typ av komplikationer det gäller att vara särskilt observant på för den enskilda patienten och vilka speciella undergrupper av diabetes som oftare drabbas av följdsjukdomarna.
Vi kan bättre
I vanliga fall ställs diagnosen diabetes efter två på varandra följande blodprov som visar för högt blodsockervärde. Kostnaden är ungefär 50 kronor.
- Vi har råd med bättre och vi kan bättre, menar Leif Groop. Vi måste samla mer information om patienten. Det är enda det sättet att sig lära mer om sjukdomarna och förstå vilken behandling som är bäst för just den enskilde patienten.
Förebygga blodfettsrubbningar
Ett exempel på hur i forskningen redan erövrade kunskaper skulle kunna tjäna vården är de upptäckta genetiska riskvarianterna för blodfettsrubbningar.
Istället för att mäta blodfettsnivåer kan genetiska riskvarianter för blodfetter analyseras. De kan dessutom göras när som helst i livet, även på helt unga friska individer. Den som är i riskzonen skulle då kunna få råd om kost som motverkar framtida blodfettsrubbningar.
Undvika svåra biverkningar
Ett annat exempel är de svåra biverkningar i form av muskelskador som drabbar en liten grupp patienter som behandlas med blodfettsänkande statiner.
- Vi vet idag att de som drabbas har en känd genvariant som ger en sex-faldig ökad risk. Om statiner introduceras idag skulle det vara självklart att gentesta innan behandling sattes in, menar Leif Groop.
Text: Tord Ajanki