I långt mer än tusen år tappades patienter på blod, i stort oberoende av vad de led av. Det fanns olika metoder för att få blodet att flyta. Koppning var en variant, blodiglar en annan men den mest nyttjade var åderlåtning.
Periodvis urartade tappningarna i excesser, en sådan var första halvan av 1800-talet.Patienterna tappades på gränsen till medvetslöshet.
Orädda läkare
Dock började enstaka orädda läkare ifrågasätta behandlingarna genom att på modernt vetenskapligt sätt undersöka hur behandlingarna fungerade i praktiken. Patienter med samma diagnos fick antingen åderlåtning eller ingen behandling alls. Resultatet visade att till exempel vid lunginflammation var chansen att överleva tre gånger större utan behandling. Blodtappningseran dog långsamt bort.
Metabola syndromet
Nu visar tyska forskare vid Charité-University Medical Centre i Berlin att blodtappning i vissa fall kan vara gynnsamt. De har undersökt metoden på patienter med det metabola syndromet, en samling rubbningar med nedsatt insulinkänslighet, försämrad sockeromsättning, blodfettsrubbningar, högt blodtryck och övervikt. Metabola syndromet leder ofta av typ 2 diabetes och hjärt- sjukdomar.
Järnet är boven
- Det handlar om att reducera mängden järn i blodet, kommentarar Andreas Michalsen, ansvarig författare till underökningen till hälsosajten dailyRx.
Iakttagelsen att järnansamling i kroppen kan ha ett samband med högt blodtryck och typ 2 diabetes är inte ny men det har tidigare inte undersökts vad som händer om järnförrådet minskas.
Två blodtappningar
I undersökningen deltog 64 patienter i åldrarna 25 till 70 år, samtliga hade metabola syndromet, drygt en tredjedel också typ 2 diabetes.
Hälften av deltagarna var med om två blodtappningar, den andra hälften sattes på en ”väntelista”, de gick igenom samma underökningar men inget blod tappades.
Den första tappningen bestod av 300 millimeter blod. Den andra fyra veckor senare mellan 250 och 500 millimeter blod beroende på deras blodvärde.
Bättre blodsockerkontroll
Sex veckor senare, när kroppen återställt den normala blodvolymen, undersöktes de båda grupperna.
I kontrollgruppen kunde inga skillnader märkas men i gruppen som hade tappats på blod var flera värden säkerställt bättre.
Blodtrycket hade i genomsnitt sjunkit från 148 till 130 mmHg. Pulsen var långsammare. Blodsockernivåerna (HbA1c) var lägre liksom att blodfettsprofilen hade förbättrats.
Bli blodgivare
Forskarna menar att patienter med metabola syndromet borde diskutera om de inte vore lämpligt att de regelbundet donerade blod.
- Det vore ett kostnadseffektivt alternativ till behandling. Dessutom skulle det bli fler blodgivare vilket gynnar sjukvården, menar Andreas Michalsen.
Text: Tord Ajanki
Undersökningen är publicerad i tidskriften BMC Medicine