Rundmasken C. elegans ser inte mycket ut för världen. Grå, oansenlig, nästan genomskinlig, ungefär en millimeter lång. Men den är viktig.
Sedan första halvan av 1970-talet har rundmasken tjänat som modellorganism för molekylärbiologer och genetiker. C. elegans har många fördelar. Den är en av de enklaste organismerna som har nervceller, enkelheten gör den lätt att studera. Genomskinligheten är en annan egenskap som förenklar undersökningarna.
Kan frysas ned
C. elegans är också lätta och billiga att hålla. Den går att frysa ned och tina upp den igen som om ingenting hade hänt.
Anledningarna är alltså flera till att många forskare ägnat merparten av sitt yrkesliv åt att studera masken.
Rundmasken var en av de första organismerna vars hela arvsmassa kartlades.
2002 års nobelpristagare i medicin fick sitt pris för arbetet med den genetiskt styrda organutvecklingen och den programmerade celldöden hos C. elegans. Också pristagarna 2006 arbetade med rundmasken liksom 2008 års pristagare i kemi.
Får inte diabetes
Efter olyckan med rymdfärjan Columbia 2003 upptäckte forskarna att masken hade överlevt katastrofen. Den var med på resan därför att vetenskapsmännen ville studera dess utveckling av muskler i tyngdlöst tillstånd.
För att sammanfatta – C. elegans har varit och är till stor nytta för forskningen och fast den inte får diabetes kan den ge nyttig information om sjukdomen.
Image name: Forskning_14.tif_01.tif
Socker startade insulinpåslag
När forskarna vid universitetet i San Francisco adderade en liten mängd socker till C. elegnas föda förkortades den normala livslängden med ungefär 20 procent.
Forskarna hittade också den sannolika orsaken, sockret startade ett insulinpåslag som blockerar andra livsförlängande molekylära processer.
Likheter mellan maskar och människor
- Det finns många grundläggande likheter mellan maskar och människor i insulinets signalsystem, säger Cynthia Kenyon, en av forskarna bakom studien som har publicerats i tidskriften Cell Metabolism.
För mer än tio år sedan upptäckte samma forskargrupp att vissa genetiska mutationer hos C. elegans fördubblade maskens livslängd. De kunde också visa att de mutationerna har med insulinets signalsystem att göra.
Går vidare med möss
Nu visar de att samma mekanismer, fast med omvänd effekt, träder in när masken får socker. Sockret slog också helt ut de livsförlängande mutationernas effekt.
Forskargruppen planerar vidare studier för att se om socker också har en livsförkortande effekt på möss, och i förlängningen, kanske också människor.
Inte helt utredd mekanism
- Även om vi inte till fullo förstår mekanismen bakom den kortare livslängden hos C. elegans när den får socker kan man på goda grunder misstänka att samma signalsystem påverkas också hos däggdjur, inklusive oss människor, säger Cynthia Kenyon.
Text: Tord Ajanki