Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

När det vattnas i munnen...

Blotta åsynen eller lukten av mat startar en komplex kedja av händelser som bland annat leder till att saliv- och insulinutsöndringen ökar. Nu har forskare upptäckt en genmutation som försämrar kroppens insulinsvar på en frestande och väldoftande måltid.

Mekanismen bakom ökad saliv- och insulinutsöndring styrs av det parasympatiska nervsystemet, det vill säga funktioner som regleras av nerver men som vi inte kontrollerar med viljan. Vid anblicken av mat gör mekanismen att kroppen förebereder sig för att äta och för att utsöndra insulin eftersom blodsockret då kommer att stiga.

Genetisk mutation

- Vi har upptäckt en ny genetisk mutation som ökar risken för typ 2 diabetes och som har med den parasympatiska responsen att göra. Mutationen sitter i en gen som styr proteinet ankyrin-B, säger Vann Bennett till Science Daily.
Han är professor vid Howard Huges Medical Institute i Maryland, USA, där forskningen, som publicerats i tidskriften Science Signaling, har utförts.

Munvägen fungerade sämre

Forskarna har tidigare studerat ankyrin-B och dess roll ibland annat hjärtat och hjärnan. När de sedan undersökte möss där genen för proteinet hade tystats fann de att mössen hade en försämrad blodsockerkontroll.
Vidare studier visade att det berodde på en försämrad förmåga att utsöndra insulin från betacellerna.
Men detta gällde bara när mössen åt socker. Om samma mängd injicerades fungerade blodsockerkontrollen perfekt. Alltså var det något som hände i mössens mun eller mag- tarmkanal som felade.

Också hos människan

Vidare undersökningar visade att ankyrin-B spelar en viktig roll i den parasympatiska reaktionen att utsöndra saliv och insulin när en måltid väntar.
Nästa fråga var om ankyrin-B mutationer kunde ha något samband med försämrat insulinsvar eller typ 2 diabetes hos människor. När forskarna jämförde drygt 500 typ 2 diabetiker med friska kontrollpersoner fann de en sådan mutation.
Den är inte vanlig men forskarna uppskattar att den spelar en roll för ungefär en procent av alla med typ 2 diabetes.

Speciella strategier

En procent låter inte mycket men om beräkningen stämmer rör det sig ändå om flera tusen patienter bara i Sverige och i hela världen miljontals.
- Vi hoppas att vår upptäckt kan leda till speciella behandlingsstrategier för den här gruppen typ 2 diabetiker, säger Vann Bennett.
Det finns inte någon enskild genetisk variant som ensamt dominerar den ärftliga risken för typ 2 diabetes. Många olika varianter har identifierats. Idag är ett 40-tal kända och nya upptäcks hela tiden.

Text: Tord Ajanki