Det finns stora variationer mellan hur olika personer upplever alltför låga blodsocker men några av de vanliga symtomen är skakningar, svettningar, hjärtklappning, huvudvärk, illamående, fumlighet, yrsel, svårt att koncentrera sig och att minnas, en allmän svaghet och initiativlöshet.
Larmet går
Våra hjärnors huvudsakliga energikälla är glukos. Sjunker blodsockerhalten under en kritisk nivå, omkring 3 mmol/l, går larmet och kroppen svarar med en rad motåtgärder för att trygga hjärnans sockertillförsel, bland annat utsöndras stresshormonerna adrenalin och noradrenalin som har blodsockerhöjande effekter. Många av de kroppsliga symtomen, darrningar, svettningar, hjärtklappning orsakas av stresshormonerna.
Prestationerna vid låga blodsocker
Nu har forskare vid The Royal Infirmary of Edinburgh i Skottland jämfört hur mycket ett lågt blodsocker påverkar patienter med diabetes respektive friska genom att systematiskt testa många olika funktioner hos 20 medelålders friska vuxna och 16 medelålders patienter med insulinbehandlad diabetes.
Testerna utfördes dels när deltagarna hade normala blodsockervärden, 4,5 mmol/l, dels vid låga värden, 2,5 mmol.
Snabbinsulin intravenöst
Deltagarna fick snabbinsulin intravenöst tills det önskvärda blodsockervärdet uppnåddes och samtidigt följdes blodsockernivån kontinuerligt. Insulnet balanserade med tillförsel av socker så att stabil blodsockerhalt kunde hållas under testet. Forskarna mätte också förändringar i halten av stresshormoner i blodet.
Testresultaten registrerades noggrant och deltagarna filmades.
Samtliga test utfördes två gånger med minst två veckors mellanrum.
Diabetikerna stadigare på handen
När blodsockret var normalt presterade grupperna på ungefär samma nivå och vid det låga blodsockret försämrades prestationen inte oväntat i båda grupperna. Men på flera deltest var försämringen mindre uttalad bland diabetikerna. Exempel på funktioner diabetespatienterna klarade bättre var till exempel stadighet på handen, koordination mellan handen och ögat genom att pekande följa ett rörligt föremål på en dataskärm samt kroppsbalans stående på en lätt gungande skiva.
Mindre mängd stresshormoner
En delförklaring till varför diabetespatienter klarade flera test bättre är att de uppmätta halterna av stresshormonerna var lägre i den gruppen än bland de friska. Återgången till normala nivåer av stresshormoner efter insulinkänningen gick också snabbare för diabetikerna.
Det är känt att denna stressreaktion försvagas hos diabetespatienter som har återkommande insulinkänningar.
Lärt sig att hantera situationen
”En annan möjlig förklaring till skillnaderna mellan grupperna är att diabetespatienterna tidigare erfarenheter av symtomen vid låga blodsocker ger dem en fördel när det gäller att hantera tillståndet.” skriver forskarna och konstaterar att de under testen verkade kunna koncentrera sig mer intensivt än deltagarna i den andra gruppen som inte hade några tidigare erfarenheter av så låga blodsocker.
Text: Tord Ajanki
Länk till sammanfattning av undersökningen i den engeskspråkiga tidskriften Diabetologia