Kärlkirurgen Tor Hierton insåg tidigt att amputerade var en eftersatt patientgrupp. Fram till 1960-talet var det inte ovanligt att patienterna "förtvinade" i rullstol eftersom de inte fick någon träning. Vid starten i början av 1960-talet var Gåskolan unik.
Många har diabetes
I Sverige amputeras cirka 3 000 personer varje år i underbenet. I nio fall av tio är orsaken diabetes eller kärlsjukdom (dålig blodcirkulation). Mindre vanliga orsaker är olycksfall, tumörsjukdomar och missbildningar.
På Akademiska görs 75 amputationer av underben och lårben varje år. Till Gåskolan remitteras svåra fall från hela sjukvårdsregionen och andra landsändar för att komma igång med sina proteser. I det multiprofessionella teamet ingår förutom ortopeder också sjukgymnaster, sjuksköterskor och smärtläkare.
Protesgångare
– Personer som amputerat underbenet har oftast mycket goda möjligheter att lära sig gå med protes. Majoriteten av de cirka 50 patienter som underbensamputeras på Akademiska varje år blir protesgångare. Av de 25 lårbensamputerade klarar drygt hälften detta, säger Nils Hailer.
De senaste 20 åren har proteserna både blivit lättare och försetts med mer förfinad mekanik. Detta gör att även äldre med nedsatt fysisk förmåga i kan lära sig gå. Att slippa vara rullstolsberoende och förlita sig på hjälp från andra innebär en stor frihet för många.
Datoriserade proteser
Enligt Nils Hailer innebar de så kallade Brånemarkproteserna, som fästs med titanskruvar i lårbenet, ett viktigt genombrott.
Protesen kan sedan häktas fast i stället för att träs på vilket ger bättre stabilitet. För yngre, aktiva finns även c-leg-proteser som alternativ. Det är datoriserade proteser där svikt och fjäderförmåga kan anpassas efter personens vikt och gång.
Leva ett gott liv
Nils Hailer betonar att en amputation inte alls är liktydigt med katastrof och gravt handikapp.
– Med en väl fungerande protes kan man ofta leva ett bra liv. För många innebär amputationen slutet på ett mångårigt lidande. Från ett liv med en värk och oanvändbar arm eller fot får man ett gott funktionellt liv med bra livskvalitet. Yngre och yrkesverksamma kan oftast fortsätta med såväl arbete som fritidsaktiviteter med stora krav på rörlighet.
Pressmeddelande från Akademiska sjukhuset, Uppsala